hej

Åh. Jag vet inte var jag ska börja. Det är så märkligt hur man kan känna så mycket för någonting. Det var helt magiskt. Jag grät, skakade, hyperventilerade, skrattade, skrek, dansade. Det är helt tokigt att Håkan kan framkalla så många olika känslor.

Innan konserten började kändes det som jag skulle spricka om jag inte fick dansa mig galen till Ramlar på direkten. Efteråt jag lite ledsen över att det var över och så trött att jag nästan somnade på Matildas köksgolv.

Första gången jag såg Håkan var på tv. Det var Allsång på Skansen och jag var kanske 10 år. Min familj tyckte att han sjöng hemskt och studsade för mycket. Jag bara satt och tittade.

Första gången jag såg honom live var på Umeå Open för några år sedan, då öppnade han med Klubbland och allt exploderade.

Andra gången var på Allsång på Skansen, då stod jag och dansade på ett bord längst bak i publiken omringad av tanter.

Tredje gången var i fredags och det var bland det finaste jag varit med om.