en hälsning från betong och stål

Alltså, tetris måste ju vara djävulens gåva till världen. Man bara spelar och spelar och slår rekord och får ont i ögonen och i tetrismuskeln. Efter ett tag börjar man ser alldeles suddigt så när man ska läsa om något trevligt på datorn så flimrar det lite. Och om man har suddiga ögon blir det jättesvårt att plugga till ett jättesvårt nationalekonomiprov som äger rum imorgon. Jag vill inte kunna saker som man nästan inte ens kan uttala. Eller jo. Jag vill kunna dem men jag vill inte lära mig dem. Fan. Hjä-hjääääääälp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0